Röst (grammatik)

ChineseEdit

I allmänhet delar grammatiken för standardkinesiska (både inklusive mandarin och kantonesiska) många egenskaper med andra varianter av kinesiska. Det finns dock fortfarande vissa skillnader mellan de olika varieteterna.

MandarinEdit

Aktiv röst på mandarinEdit

Mandarinska meningar med aktiv röst har samma verbfrasstruktur som engelska meningar med aktiv röst.Det finns en vanlig aktiv konstruktion på mandarin som kallas Ba(把)-konstruktion:

”Ba” är ett verb, inte en preposition. Det är ett predikat med tre platser som subkategoriseras för ett subjekt, ett objekt och ett VP-komplement.

a)

• Mandarin aktiv mening a)

Denna Ba-konstruktion är också en direkt motsättning av aktiv röst i passiv röst på mandarin (i.dvs. Ba-konstruktion (= aktiv röst) mot Bei-konstruktion (= passiv röst)).

Den följande meningen b) står i motsats till mening a).

b)

• Mandarin aktiv mening b)

(Anmärkning: både a) och b) är anpassade från Her, O. (2009))

Passiv röst på mandarinRedigera

Tema-prominenta språk som mandarin tenderar att inte använda den passiva rösten lika ofta. I allmänhet brukade mandarin bäst analyseras med hjälp av medelröst, men mandarinspråkare kan konstruera en passiv röst genom att använda täckordet 被 (bèi) och omarrangera den vanliga ordföljden. Till exempel denna mening med aktiv röst:

(Obs: Den första raden är på traditionell kinesiska medan den andra är förenklad kinesiska)

korresponderar till följande mening med passiv röst. Observera att agentfrasen är valfri.

Den passiva rösten används dessutom ofta genom tillägg av hjälpverbet ”vara” 是 (shì) för att betona aktörens identitet. I detta exempel läggs tonvikten på hunden, förmodligen i motsats till något annat djur:

Mandarin har också ett objektbehållande passiv som innehåller både objektet och ämnet (oftast objektets innehavare):

被 (bèi) som passivmarkör är ett relativt nytt tillägg till språket, som infördes som en del av språkreformerna i början av 1900-talet, som också lade till könsspecifika pronomen som 他>她 och 你>妳 och som kulminerade i försöken att romanisera kinesiskan helt. Det finns en typisk passiv konstruktion i mandarin, nämligen Bei-konstruktionen. Den används vanligen för att ange resultat, riktning, plats, frekvens, varaktighet, sätt och utseende. I likhet med engelskan kan Bei-konstruktionen också analyseras med hjälp av A-rörelsen som är lokalt begränsad. Subjektet i Bei-satsen ingår i komplementsatsen där det ”passiviserade” objektet kontrollerar verbet. Klassiskt markerade 被 ett adversativt stämningsläge, vilket indikerade att något dåligt hade hänt. Även i dag är följande mening helt acceptabel i talspråk:

Nyare utveckling av Bei-konstruktionen

På senare tid har fler syntaktiker undersökt passiv röst på mandarin. De upptäckte att passiv röst i mandarin är starkt beroende av meningens kontext snarare än av de grammatiska formerna. passiv röst kan därför vara markerad (t.ex. genom den mest allmänt använda passivmarkören: Bei 被 ) eller omarkerad (se avsnittet ”Notional Passive” nedan) i både tal och skrift. De meningar som har en passivmarkör kallas långa passiva, medan de som inte kräver någon passivmarkör kallas korta passiva.

Här är exempel på långa passiva och korta passiva:

a) Det långa passiva: Bei NP-VP

b) Det korta passiva: Bei VP

(Anmärkning: båda exemplen är anpassade från Huang, C. J., & Liu, N. (2014))

Vi kan se från exemplen ovan att skillnaden mellan lång passiv och kort passiv beror på om agentfrasen presenteras eller inte.

Bei-konstruktionen användes inte ofta i fornkinesiskan, men den används flitigt i modern kinesiska. Förekomsten av Bei-konstruktionen markerar att den moderna kinesiskan genomgår en ny förändringscykel. Den gamla kinesiskan var avsevärt syntetisk och har gradvis ändrats till analyticitet. Senare nådde dess utveckling sin kulmen under Tang-Song-dynastierna. Numera, i modern kinesiska, är den huvudsakligen analytisk men uppvisar också en framåtriktad tendens till syntes. Här är några nyare teorier som syntaktiker har föreslagit.

Tings teori (1998)Edit

Ting (1998) föreslog att Bei agerar som ett verb och det är allmänt accepterat hittills. Ting konstaterade att Bei-konstruktionen inte används enhetligt i alla passiva sammanhang i mandarin. Snarare måste tre typer av Bei-satser införas. Den huvudsakliga skillnaden upptäcks i A-rörelse och lexikalt passivt sammansatt verb. I viss mån stöds hans teori också av Yip et al. (2016), där de också föreslog tre olika former av passivt Mandarin. Tings påståenden baserades på hans undersökning av postverbalt overt pronominellt objekt, urvalets lokalitet, förekomsten av partikeln suo(所) i Bei-konstruktionen och ingripandet av adverb inom Bei-V-förbandet (= samverbet). Han menade att Bei-konstruktionen presenteras i tre typer, två av dem har olika selektionsegenskaper och den andra är lexikalt härledd som Bei-V-sammansättning.

Här är ett exempel som visar en mening som har olika selektionsegenskaper i subjekt och objekt:

1 ]]]

(Exemplet är anpassat från Ting, J. (1998))

Huang och Lius teori (2014)Redigera

Huang och Liu (2014) hävdade att Bei-konstruktionen inte är en speciell konstruktion som innebär passivering av intransitiva verb. De menar att det som passiveras inte är själva VP:n (i Bei-VP-konstruktionen), utan faktiskt ett noll-lätt verb med ett kausativt, putativt eller aktivitetspredikat som tar VP:n som komplement eller adjunkt. Enligt deras analys får VP-delen i Bei-VP-konstruktionen sin kategoriska egenskap genom ett avtalsförhållande med ett kategoriskapande lätt verb, och den tjänar som komplement eller adjunkt till det lätta verbet. Det som skiljer den från andra konstruktioner är att den inte har några grammatiska aktiva källor (observera: konstruktioner med noll-lätta verb är rikligt förekommande i fornkinesiskan) Huvudet i denna konstruktion är ett noll-lätt verb med semantiken CAUSE och DO, som hänvisar till flera kausala eller exekutiva händelser. Huang och Lius teori om Bei-konstruktionen kan förklara användningen av Bei i både modern kinesiska och gammal kinesiska.

Yips teori (2016)

Enligt Yip et al. (2016) finns det tre former i passiv röst beroende på ton och betoning. De är notional passive, formal passive och lexical passive.

Notional passiveRedigera

Ingen formell passivmarkör behövs och har en exponerande ton. Det är den vanligaste formen av passiv röst på mandarin och är extremt vardaglig. Passivmarkör utesluts i fiktivt passiv eftersom meningen förlitar sig på åhörarens sunda förnuft eller deras kunskap om världen. Denna passiva röst uttrycks alltså implicit. Dessutom kan notional passive-satser representera antingen positiva eller negativa betydelser.

Här är ett exempel på fiktivt passiv:

• Mandarin notional passive

I andra röster i mandarin används vanligen konstruktionen ”objekt + transitivt verb”. ”Objekt + förklarande kommentar” är dock den vanliga konstruktionen för fiktivt passiv. Det finns ingen ytlig passivmarkör i meningen, men den underliggande betydelsen bär på en passiv röst.

Negationen av notional passive liknar den engelska negationen. Båda uppnås genom att lägga till negatorn ”mei(you)没(有)” precis före det transitiva verbet. Vid negation är ”le” faktiskt inte längre nödvändigt i meningen.

Här är ett exempel på negation av fiktivt passiv:

• Mandarin negative notional passive

(Anm.: Båda exemplen är anpassade från Yip et al. (2016), kapitel 13)

De flesta objekt som förekommer i notional passive är livlösa objekt eftersom tvetydighet kan uppstå om vi använder livliga objekt i dessa meningar. För att undvika detta problem införs formella eller lexikala passiva markörer i meningen.

Formell passivRedigera

En formell passiv markör introduceras som ”bei” och är vanligtvis i en berättande ton. Den används i allmänhet som berättelse eller beskrivning av en händelse som redan har ägt rum. Dessutom kan formellt passiva meningar endast representera negativa betydelser, annars är det ogrammatiskt. Den kan användas i både informella och formella sammanhang.

Här är ett exempel på formellt passiv:

• Mandarin formellt passiv

(Anmärkning: exemplet är anpassat från Yip m.fl. (2016), kapitel 13)

Det finns ett påfallande särdrag hos det formella passivet som skiljer det från andra former av passiv. Det formella passivet presenteras så att det inkluderar ”bei” som ett samverb i meningen och fungerar som en formell passivmarkör. ”Bei” anger att subjektet i meningen är handlingsmottagare. Initiativtagaren till denna handling presenteras vanligen efter ”bei”. Men denna initiativtagare kan vara öppen (outtalad), dold (avslöjad) eller vag.

Här är några exempel på att visa olika identiteter hos initiativtagare:

a) Identitet oangiven:

b) Identiteten är vag:

c) Initiativtagare avslöjade:

(Anmärkning: Dessa är anpassade från Yip et al. (2016) kapitel 13, s. 253)

Och även om den vanligaste formella passiva markören är ”bei” kan den också ersättas av rang让, jiao教, gei给 osv. Initiativtagarens identitet är antingen öppen eller vag. ”Bei” kan inte användas i imperativ, men andra formella passivmarkörer kan användas i vardagsspråk.

Lexikalisk passivRedigera

Ingen formell passivmarkör finns, men den passiva rösten introduceras av ett verb som anger subjektet som mottagare av handlingen, sedan följs verbet av ett objekt. Den litterära betydelsen är ganska lik den engelska inverterade meningen. Det är vanligtvis en formell ton. Vanliga indikatorer är en uppsättning verb, som dedao得到, shoudao受到, zaodao遭到 (de tre vanligaste verben som används i lexikalt passiv) osv.

Här är ett exempel på lexikal passiv:

• Mandarin lexcial passiv

(Anmärkning: Exemplet är anpassat från Yip et al. (2016), kapitel 13)

Den syntaktiska strukturen för lexikalt passiv är SVO:

S = mottagare av handlingen

V = ’mottagande’ verb

O = handlingen initieras av någon annan

Attribut till O = initiativtagare

Den semantiska formeln: mottagare + verb + initiativtagare + nominaliserat verb. (Inget ytterligare komplement till det nominaliserade verbet är tillåtet.)

I nominella och formella passiva ligger fokus på resultatet av handlingen, men för lexikala passiva har fokus förskjutits till att betona graden av den utförda handlingen. Med andra ord ligger fokus på initiativtagaren och det nominaliserade verbet.

Mittröst på mandarinRedigera

I allmänhet använder sig kinesiskan av mittröst. Det pågår fortfarande diskussioner om var det finns en distinkt klass för verben med mellanröst. Chao anser att ergativ (= mittröst) verb är en distinkt syntaktisk verbkategori. Med andra ord är det inte rent transitivt eller intransitivt.

Då Li et al. (1981), när de argumenterade mot Chaos analys av mandarin, hävdade dock att det finns en distinkt klass för verben med mittröst. De erkänner att mandarin (och kantonesiska) verb som helhet beter sig på samma sätt. Senare introducerade Li et al. (1981) satser med mittröst som exempel på konstruktioner av ämnen/kommentarer som saknar ett öppet subjekt.

Här är ett exempel:

(Anmärkning: Anpassat från Li et al. (1981))

Vi kan se från det här exemplet att kännetecknet för en topic/comment konstruktion i dess implikation av en tappad anafor indikerar en agent.

Men Ting (2006) jämförde mellan middles och Ba konstruktioner (= aktiv röst) som involverar intransitiva V-de (的) resultativ. Han gjorde också en jämförelse mellan middles och inchoatives. Han hävdar att vi kan behandla notionella passiva i mandarin som medelkonstruktioner. Dess underliggande grammatiska subjektsposition och avsaknaden av ett syntaktiskt aktivt logiskt subjekt förklaras bäst genom ett presyntaktiskt tillvägagångssätt. Men semantiskt sett kan kinesisk mittröst tolkas som stativa eller verbala passiva.

Här är två exempel:

a)

b)

(Anmärkning: Båda exemplen är anpassade från Ting (2006))

Ting hävdar att mening a) är ogrammatisk och omöjlig att skilja från ergativ, och att mening b) är grammatisk och han menar att den måste ha använt sig av mellanrösten på grund av deras funktion att defokusera ett agent-subjekt. Även om Bei-konstruktionen i passiv röst kan uppnå samma syfte finns det en möjlighet att associationen med Bei-konstruktionen kan vara olämplig i många sammanhang. Därför är det bättre att använda mellanrösten i det här fallet.

På grund av den pågående diskussionen har vi fortfarande ingen enhetlig teori om mellanrösten i mandarin.

KantonesiskaEdit

På kantonesiska är dessa egenskaper ganska lika genom att använda täckb 俾 (bei2), men agentfrasen är INTE valfri, ofta med en formell agent 人 (jan4):

• Indirekt possessivt passivt frasstrukturträd

(Anmärkning: detta exempel är anpassat från Shibatani et al. (2017))

I det här exemplet på ett possessivt passiv finns det en släktskapsrelation mellan det grammatiska subjektet som är ”Ken” och det direkta objektet som är ”musuko” (sonen).

Indirekt (Gapless) passiv

Gapless passiva till skillnad från possessiva passiva saknar en aktiv motsvarighet och innehåller ett extra argument som inte är licensierat av huvudverbet. Det extra argumentet realiseras också som det grammatiska subjektet.

• Indirekt gapless passiv frasstrukturträdet

(Anmärkning: båda exemplen är anpassade från Shibatani et al. (2017))

Ni-yotte-passivaEdit

Ni-yotte-passiva är en annan typ av japanska passiva som står i kontrast till direkta och indirekta passiva som innehåller en dativ ni-fras. De liknar direkta passiva men i stället för att det logiska subjektet realiseras som en ni-fras realiseras det som en ni-yotte-fras.

Ni-yotte-passiv exempel:

1)

2)

(Anmärkning: Exemplet är anpassat från Shibatani et al. (2017))

Därutöver kan ni-yotte, som vi ser i exempel 2), också användas mer allmänt för att introducera en orsak. Detta eftersom -yotte i ni-yotte är en form av verbet yor-u som betyder ”vara skyldig”.

I motsats till indirekt och direkt passiv med ni-fraser är ni-yottefraserna inte inhemska i japanskan och skapades som ett sätt att översätta moderna nederländska texter eftersom direkta översättningar inte fanns.

Uniform TheoryEdit

Den enhetliga teorin utvecklades av Kuroda (1965, 1979, 1983) och Howard och Niyejawa-Howard (1976). Denna teori hävdar att både direkta och indirekta passiva i japanskan bör behandlas på samma sätt. Enligt denna teori härstammar både direkta och indirekta passiva från samma komplementationsstruktur med valfri kontroll. Man antar att -(r)are-morfemen i direkta passiva är desamma som de som används i indirekta passiva, vilket innebär att de båda har en underliggande struktur som innehåller det passiva morfemet -(r)are. Ett problem med denna teori är att andra liknande språk som koreanska och kinesiska har possessiva och direkta passiva men inte indirekta passiva, vilket tyder på att possessiva passiva verkar bete sig som en naturlig klass ur ett typologiskt perspektiv. Denna teori föredras dock framför den oenhetliga teorin eftersom det är ett ohållbart sammanträffande att morfemet -(r)are stavas på samma sätt för både direkta och indirekta passiva.

1) Direkt passiv

Intern direkt passiv mening:

are ta]

2) Indirekt passiv

Intern indirekt passiv mening:

are ta]

(Anmärkning: Dessa exempel är anpassade från Toyota (2011).

I dessa exempel kan vi se att passivmorfemet ”-(r)are” ligger utanför den inbäddade meningen, vilket visar att ”-(r)are” är en del av den underliggande strukturen för både direkta och indirekta passiva.

Icke-uniform teoriRedigera

Den enhetliga teorin har främst undersökts av McCrawley (1976) och Kuno (1973, 1978). Den icke-uniforma teorin hävdar att direkta och indirekta passiva i japanskan bör behandlas på olika sätt. Denna teori utgår från hypotesen att direkta och indirekta passiver har separata underliggande strukturer som skiljer sig från varandra. Direkta passiva härrör från den transitiva underliggande strukturen och innehåller inte passivmorfemet -(r)are i sin underliggande struktur medan indirekta passiva innehåller -(r)are i sin underliggande struktur. Den icke enhetliga teorin hävdar att direkta och indirekta passiva i japanskan bör behandlas olika. Denna teori är inte att föredra jämfört med den enhetliga teorin eftersom morfemet -(r)are stavas på samma sätt för både direkta och indirekta passiva och det är svårt att betrakta det som en tillfällighet.

1) Direkt passiv

In non-uniform theory -(r)are is not contained within the underlying structure so in this sentence is the result of a subject object shift.

2) Indirekt passiv

Gitaa-ga George-ni yotte hik-are-ru

guitar-TOP George-by.betyder att spela-PASS-PRS

”George spelar gitarr.”

För indirekta passiva meningar -(r)are ingår i den underliggande strukturen(Anmärkning: Detta exempel är anpassat från Toyota (2011).