Passiv tobaksrökRedigera
Sekondhandsrök är tobaksrök som påverkar andra personer än den ”aktiva” rökaren. Sekundär tobaksrök innehåller både en gasformig och en partikelformig fas, med särskilda risker som härrör från nivåerna av kolmonoxid (enligt vad som anges nedan) och mycket små partiklar (fin partikulärt material av särskilt PM2,5-storlek, och PM10) som kommer in i bronkiolerna och alveolerna i lungorna. Den enda säkra metoden för att förbättra luftkvaliteten inomhus när det gäller passiv rökning är att förbjuda rökning inomhus. Användning av e-cigaretter inomhus ökar också koncentrationerna av partiklar i hemmet.
Förbränning inomhusRedigera
Förbränning inomhus, t.ex. för matlagning eller uppvärmning, är en av de viktigaste orsakerna till luftföroreningar inomhus och orsakar betydande hälsoskador och för tidiga dödsfall. Kolvätebränder orsakar luftföroreningar. Föroreningar orsakas av både biomassa och fossila bränslen av olika slag, men vissa former av bränslen är mer skadliga än andra. Eldning inomhus kan bland annat ge upphov till svarta kolpartiklar, kväveoxider, svaveloxider och kvicksilverföreningar. Omkring 3 miljarder människor lagar mat över öppen eld eller på rudimentära spisar. Bränslen för matlagning är kol, trä, djurgödsel och skörderester.
RadonEdit
Radon är en osynlig, radioaktiv atomgas som uppstår vid det radioaktiva sönderfallet av radium, som kan finnas i bergsformationer under byggnader eller i vissa byggnadsmaterial själva. Radon är förmodligen den mest utbredda allvarliga faran för inomhusluften i USA och Europa, och är troligen ansvarig för tiotusentals dödsfall i lungcancer varje år. Det finns relativt enkla testkit för att göra det själv för att testa radongas, men om ett hus är till salu måste testet göras av en licensierad person i vissa amerikanska delstater. Radongas kommer in i byggnader som en jordgas och är en tung gas och tenderar därför att ackumuleras på den lägsta nivån. Radon kan också föras in i en byggnad genom dricksvatten, särskilt från duschar i badrummen. Byggnadsmaterial kan vara en sällsynt källa till radon, men det görs få tester av sten-, sten- och kakelprodukter som förs in på byggarbetsplatser; radonackumulationen är störst i välisolerade bostäder. Halveringstiden för radon är 3,8 dagar, vilket innebär att när källan väl har avlägsnats kommer faran att minska kraftigt inom några veckor. Metoder för att minska radonhalten är bland annat att täta betonggolv, källargrunder, vattendräneringssystem eller att öka ventilationen. De är vanligtvis kostnadseffektiva och kan kraftigt minska eller till och med eliminera föroreningen och de tillhörande hälsoriskerna.
Radon mäts i picocuries per liter luft (pCi/L), ett mått på radioaktivitet. I USA är den genomsnittliga radonhalten inomhus cirka 1,3 pCi/L. Den genomsnittliga nivån utomhus är cirka 0,4 pCi/L. USA:s generalkirurg och EPA rekommenderar att bostäder med radonhalter på eller över 4 pCi/L åtgärdas. EPA rekommenderar också att människor funderar på att åtgärda sina hem för radonnivåer mellan 2 pCi/L och 4 pCi/L.
Mögel och andra allergenerRedigera
Dessa biologiska kemikalier kan uppstå på en mängd olika sätt, men det finns två vanliga klasser: (a) fuktinducerad tillväxt av mögelkolonier och (b) naturliga ämnen som släpps ut i luften, t.ex. djurskallar och växtpollen. Mögel är alltid förknippat med fukt, och dess tillväxt kan hämmas genom att hålla luftfuktigheten under 50 %. Fuktuppbyggnad i byggnader kan uppstå genom att vatten tränger in i skadade delar av byggnadens hölje eller hud, genom rörläckor, kondens på grund av felaktig ventilation eller genom att markfuktighet tränger in i en byggnadsdel. Även något så enkelt som att torka kläder inomhus på radiatorer kan öka risken för exponering för (bland annat) Aspergillus – ett mycket farligt mögel som kan vara dödligt för astmatiker och äldre. I områden där cellulosamaterial (papper och trä, inklusive gipsväggar) blir fuktiga och inte torkar inom 48 timmar, kan mögelmögel föröka sig och släppa ut allergiframkallande sporer i luften.
I många fall, om materialen inte har lyckats torka flera dagar efter den misstänkta vattenhändelsen, misstänks mögeltillväxt i vägghåligheter, även om den inte är omedelbart synlig. Genom en mögelutredning, som kan innefatta destruktiv inspektion, bör man kunna fastställa förekomsten eller frånvaron av mögel. I en situation där det finns synligt mögel och inomhusluftens kvalitet kan ha äventyrats kan mögelsanering behövas. Testning och inspektion av mögel bör utföras av en oberoende utredare för att undvika intressekonflikter och för att säkerställa korrekta resultat.
Det finns vissa sorter av mögel som innehåller giftiga föreningar (mykotoxiner). Exponering för farliga nivåer av mykotoxiner via inandning är dock inte möjlig i de flesta fall, eftersom toxinerna produceras av svampkroppen och inte finns i betydande mängder i de frigjorda sporerna. Den främsta faran med mögeltillväxt, när det gäller inomhusluftens kvalitet, kommer från de allergiframkallande egenskaperna hos sporernas cellvägg. Allvarligare än de flesta allergiframkallande egenskaperna är mögelets förmåga att utlösa episoder hos personer som redan har astma, en allvarlig luftvägssjukdom.
KolmonoxidEdit
En av de mest akut giftiga luftföroreningarna i inomhusluften är kolmonoxid (CO), en färg- och luktlös gas som är en biprodukt av ofullständig förbränning. Vanliga källor till kolmonoxid är tobaksrök, rumsuppvärmning med fossila bränslen, defekta centralvärmepannor och bilavgaser. Genom att hjärnan berövas syre kan höga halter av kolmonoxid leda till illamående, medvetslöshet och död. Enligt American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) är den tidsvägda genomsnittliga gränsen (TWA) för kolmonoxid (630-08-0) 25 ppm.
Flyktiga organiska föreningarRedigera
Flyktiga organiska föreningar (VOC) avges som gaser från vissa fasta ämnen eller vätskor. VOC omfattar en mängd olika kemikalier, varav vissa kan ha negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Koncentrationerna av många flyktiga organiska föreningar är genomgående högre inomhus (upp till tio gånger högre) än utomhus. VOC avges av ett stort antal produkter, tusentals stycken. Exempel på detta är: färger och lacker, färgborttagningsmedel, rengöringsmedel, bekämpningsmedel, byggnadsmaterial och inredning, kontorsutrustning som kopiatorer och skrivare, korrigeringsvätskor och självkopierande papper, grafiska och hantverksmässiga material som lim och klister, permanenta markörer och fotolösningar.
Khlorerat dricksvatten släpper ut kloroform när varmvatten används i hemmet. Bensen avges från bränsle som förvaras i garage. Överhettade matoljor avger akrolein och formaldehyd. En metaanalys av 77 undersökningar av flyktiga organiska föreningar i bostäder i USA visade att de tio mest riskfyllda flyktiga organiska föreningarna i inomhusluften var akrolein, formaldehyd, bensen, hexaklorbutadien, acetaldehyd, 1,3-butadien, bensylklorid, 1,4-diklorbensen, koltetraklorid, akrylnitril och vinylklorid. Dessa föreningar överskred hälsonormerna i de flesta hem.
Organiska kemikalier används i stor utsträckning som ingredienser i hushållsprodukter. Färger, lacker och vax innehåller alla organiska lösningsmedel, liksom många rengörings-, desinfektions-, kosmetika-, avfettnings- och hobbyprodukter. Bränslen består av organiska kemikalier. Alla dessa produkter kan avge organiska föreningar vid användning och, i viss mån, när de lagras. Det har blivit allt vanligare att testa utsläpp från byggnadsmaterial som används inomhus när det gäller golvbeläggningar, färger och många andra viktiga byggnadsmaterial och ytbehandlingar för inomhusbruk.
Inomhusmaterial som gipsskivor eller mattor fungerar som VOC-”sänkor” genom att fånga in VOC-ångor under längre tid och släppa ut dem genom avgasning. Detta kan leda till kronisk exponering för VOC på låg nivå.
Flera initiativ syftar till att minska föroreningen av inomhusluften genom att begränsa utsläppen av VOC från produkter. Det finns bestämmelser i Frankrike och Tyskland och många frivilliga miljömärkningar och klassificeringssystem som innehåller kriterier för låga VOC-utsläpp, t.ex. EMICODE, M1, Blue Angel och Indoor Air Comfort i Europa, samt Kaliforniens standard CDPH Section 01350 och flera andra i USA. Dessa initiativ har förändrat marknaden där ett ökande antal produkter med låga utsläpp har blivit tillgängliga under de senaste årtiondena.
Minst 18 mikrobiella flyktiga organiska föreningar (MVOC) har karakteriserats, däribland 1-octen-3-ol, 3-metylfuran, 2-pentanol, 2-hexanon, 2-heptanon, 3-octanon, 3-octanol, 2-octen-1-ol, 1-octen, 2-pentanon, 2-nonanon, borneol, geosmin, 1-butanol, 3-metyl-1-butanol, 3-metyl-2-butanol och thujopen. Den första av dessa föreningar kallas svampalkohol. De fyra sistnämnda är produkter från Stachybotrys chartarum, som har kopplats till sjuka hus-syndromet.
LegionellaEdit
Legionärssjuka orsakas av en vattenburen bakterie Legionella som växer bäst i långsamt rörligt eller stillastående, varmt vatten. Den primära exponeringsvägen är genom skapandet av en aerosoleffekt, oftast från evaporativa kyltorn eller duschhuvuden. En vanlig källa till Legionella i kommersiella byggnader är dåligt placerade eller underhållna evaporativa kyltorn, som ofta släpper ut vatten i en aerosol som kan komma in i närliggande ventilationsintag. Utbrott på sjukvårdsinrättningar och vårdhem, där patienterna är immunsupprimerade och har ett svagt immunförsvar, är de vanligaste rapporterade fallen av legionellos. Mer än ett fall har gällt utomhusfontäner i offentliga attraktioner. Förekomsten av legionella i vattenförsörjningen i kommersiella byggnader är mycket underrapporterad, eftersom friska människor måste utsättas för kraftig exponering för att få en infektion.
Testning av legionella innebär vanligtvis att man samlar in vattenprover och ytsvabbar från förångningskylningsbassänger, duschhuvuden, kranar och andra ställen där varmt vatten samlas. Proverna odlas sedan och kolonibildande enheter (cfu) av Legionella kvantifieras som cfu/liter.
Legionella är en parasit på protozoer, t.ex. amöba, och kräver därför förhållanden som är lämpliga för båda organismerna. Bakterien bildar en biofilm som är resistent mot kemiska och antimikrobiella behandlingar, inklusive klor. Åtgärderna för att avhjälpa legionellautbrott i kommersiella byggnader varierar, men omfattar ofta spolning med mycket varmt vatten (160 °F; 70 °C), sterilisering av stillastående vatten i evaporativa kylbassänger, byte av duschmunstycken och i vissa fall spolning av tungmetallsalter. Förebyggande åtgärder omfattar justering av normala varmvattennivåer för att möjliggöra 120 °F (50 °C) vid kranen, utvärdering av anläggningens utformning, avlägsnande av kranarnas luftare och regelbundna tester i misstänkta områden.
Andra bakterierRedigera
Det finns många bakterier av hälsorelaterad betydelse som finns i inomhusluften och på inomhusytor. Mikrobernas roll i inomhusmiljön studeras alltmer med hjälp av modern genbaserad analys av miljöprover. För närvarande pågår insatser för att koppla samman mikrobiella ekologer och forskare inom inomhusluft för att skapa nya analysmetoder och bättre tolka resultaten.
”Det finns ungefär tio gånger så många bakterieceller i människans flora som det finns människoceller i kroppen, med stora mängder bakterier på huden och som tarmflora”. En stor del av de bakterier som finns i inomhusluft och damm utsöndras från människor. Bland de viktigaste bakterierna som man vet förekommer i inomhusluft finns Mycobacterium tuberculosis, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae.
AsbestfibrerRedigera
Många vanliga byggnadsmaterial som användes före 1975 innehåller asbest, t.ex. vissa golvplattor, takplattor, takskivor, takläggning, eldfasta material, värmesystem, rörinpackningar, tejpningsslampar, mastix och andra isoleringsmaterial. Normalt sker inga betydande utsläpp av asbestfibrer om inte byggnadsmaterialen störs, t.ex. genom skärning, slipning, borrning eller ombyggnad av byggnader. Det är inte alltid optimalt att avlägsna asbesthaltiga material eftersom fibrerna kan spridas i luften under avlägsnandet. I stället rekommenderas ofta ett hanteringsprogram för intakta asbesthaltiga material.
När asbesthaltigt material skadas eller sönderdelas sprids mikroskopiska fibrer i luften. Inandning av asbestfibrer under lång exponeringstid är förknippad med ökad förekomst av lungcancer, särskilt den specifika formen mesoteliom. Risken för lungcancer till följd av inandning av asbestfibrer är betydligt större för rökare, men det finns inget bekräftat samband med skador orsakade av asbestos . Symptomen på sjukdomen uppträder vanligtvis inte förrän cirka 20 till 30 år efter den första exponeringen för asbest.
Asbest finns i äldre bostäder och byggnader, men förekommer vanligast i skolor, sjukhus och industriella miljöer. Även om all asbest är farlig, utgör produkter som är spröda, t.ex. sprutbeläggningar och isolering, en betydligt större fara eftersom de är mer benägna att släppa ut fibrer i luften. USA:s federala regering och vissa delstater har fastställt normer för acceptabla nivåer av asbestfibrer i inomhusluften. Det finns särskilt stränga bestämmelser för skolor.
KoldioxidEdit
Koldioxid (CO2) är ett relativt lätt mätbart surrogat för inomhusföroreningar som avges av människor och korrelerar med människans metaboliska aktivitet. Koldioxid på nivåer som är ovanligt höga inomhus kan leda till att de boende blir sömniga, får huvudvärk eller fungerar på lägre aktivitetsnivåer. CO2-nivåerna utomhus är vanligtvis 350-450 ppm, medan den högsta acceptabla CO2-nivån inomhus är 1000 ppm. Människor är den huvudsakliga källan till koldioxid inomhus i de flesta byggnader. CO2-nivåerna inomhus är en indikator på hur adekvat ventilationen av uteluften är i förhållande till personaltätheten och den metaboliska aktiviteten inomhus.
För att eliminera de flesta klagomål bör den totala CO2-nivån inomhus minskas till en skillnad på mindre än 600 ppm över utomhusnivåerna. USA:s National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) anser att koldioxidkoncentrationer i inomhusluften som överstiger 1 000 ppm är en markör som tyder på otillräcklig ventilation. De brittiska normerna för skolor säger att koldioxiden i alla undervisnings- och inlärningsutrymmen, när den mäts i höjd med huvudet på den sittande personen och i genomsnitt under hela dagen, inte bör överstiga 1 500 ppm. Med hela dagen avses normal skoltid (dvs. 9.00-15.30) och inkluderar perioder då ingen personal är på plats, t.ex. lunchraster. I Hongkong har EPD fastställt mål för inomhusluften i kontorsbyggnader och offentliga lokaler där en koldioxidhalt på mindre än 1 000 ppm anses vara bra. Europeiska standarder begränsar koldioxidhalten till 3 500 ppm. OSHA begränsar koldioxidhalten på arbetsplatsen till 5 000 ppm under längre perioder och 35 000 ppm under 15 minuter. Dessa högre gränsvärden syftar till att undvika medvetandeförlust (svimning) och tar inte hänsyn till nedsatt kognitiv förmåga och energi, som börjar uppträda vid lägre koldioxidhalter. Med tanke på de väletablerade rollerna för syreavkännande vägar i cancer och koldioxidens acidosoberoende roll när det gäller att modulera immun- och inflammationskopplande vägar, har det föreslagits att effekterna av långvariga inomhusinspirerade förhöjda koldioxidhalter på moduleringen av cancerogenes undersöks.
Koldioxidkoncentrationerna ökar till följd av att människor vistas i bostaden, men ligger tidsmässigt efter kumulativ vistelse och intag av frisk luft. Ju lägre luftväxling, desto långsammare byggs koldioxidhalten upp till de halter av ”steady state”-koncentrationer som NIOSH:s och Förenade kungarikets riktlinjer bygger på. Därför måste mätningar av koldioxid för att bedöma om ventilationen är tillräcklig göras efter en längre period av konstant vistelse och ventilation – i skolor minst 2 timmar och på kontor minst 3 timmar – för att koncentrationerna skall vara en rimlig indikator på om ventilationen är tillräcklig. Bärbara instrument som används för att mäta koldioxid bör kalibreras ofta, och utomhusmätningar som används för beräkningar bör göras i nära anslutning till inomhusmätningar. Korrigeringar för temperatureffekter på mätningar som görs utomhus kan också vara nödvändiga.
Koldioxidkoncentrationer i slutna eller trånga rum kan öka till 1 000 ppm inom 45 minuter efter att de stängts in. Till exempel, i ett 3.5 x 4 meter (11 fot × 13 fot) stora kontor ökade den atmosfäriska koldioxidhalten från 500 ppm till över 1 000 ppm inom 45 minuter efter det att ventilationen upphörde och fönster och dörrar stängdes
OzonEdit
Ozon bildas av ultraviolett ljus från solen som träffar jordens atmosfär (särskilt i ozonskiktet), blixtnedslag, vissa elektriska högspänningsanordningar (t.ex. luftjonisatorer) och som biprodukt av andra typer av föroreningar.
Ozon finns i större koncentrationer på de höjder som vanligen flygs av passagerarjetflygplan. Reaktioner mellan ozon och ämnen ombord, inklusive hudoljor och kosmetika, kan ge upphov till giftiga kemikalier som biprodukter. Ozon i sig är också irriterande för lungvävnad och skadligt för människors hälsa. Större jetplan har ozonfilter för att minska koncentrationen i kabinen till säkrare och bekvämare nivåer.
Utomhusluft som används för ventilation kan ha tillräckligt med ozon för att reagera med vanliga föroreningar inomhus samt hudoljor och andra vanliga kemikalier eller ytor i inomhusluften. Särskild försiktighet är motiverad vid användning av ”gröna” rengöringsmedel baserade på citrus- eller terpenextrakt, eftersom dessa kemikalier mycket snabbt reagerar med ozon och bildar giftiga och irriterande kemikalier samt fina och ultrafina partiklar. Ventilation med utomhusluft som innehåller förhöjda ozonkoncentrationer kan försvåra saneringsförsök.
Ozon finns med på listan över sex kriterier för luftföroreningar. Clean Air Act från 1990 krävde att Förenta staternas miljöskyddsbyrå skulle fastställa nationella luftkvalitetsnormer (National Ambient Air Quality Standards, NAAQS) för sex vanliga luftföroreningar för inomhusluft som är skadliga för människors hälsa. Det finns också flera andra organisationer som har fastställt luftnormer, t.ex. Occupational Safety and Health Administration (OSHA), National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) och Världshälsoorganisationen (WHO). OSHA:s standard för ozonkoncentrationen i ett utrymme är 0,1 ppm. Medan NAAQS och EPA:s standard för ozonkoncentration är begränsad till 0,07 ppm. Den typ av ozon som regleras är marknära ozon som ligger inom andningsområdet för de flesta som vistas i byggnader
PartiklarEdit
Atmosfäriska partiklar, även kända som partiklar, kan finnas inomhus och kan påverka hälsan hos de som vistas i byggnader. Myndigheterna har fastställt normer för den maximala koncentrationen av partiklar för att säkerställa luftkvaliteten inomhus.