Frågor om CentOS-7

Jag brukade använda boot.iso-avbildningen för att göra nätverksinstallationer. Vart har den tagit vägen?

Från och med EL6 beslutade uppströms att ta bort boot.iso från katalogen images/ och leverera den som ett separat, fristående media. På grund av den stora storleken på den här avbildningen har vi beslutat att göra detsamma. Diskbilden för nätverksinstallation heter netinstall.iso och kan nu endast hittas i katalogen isos/, tillsammans med alla andra installationsavbildningar.

Varför fungerar inte mitt Ethernet om jag inte loggar in och uttryckligen aktiverar det?

… och varför är gränssnittsnamnen alla ”röriga” jämfört med tidigare praxis? Detta strider mot Unix-regeln om att ”inte bryta förväntningar”.

Upstream har ändrat standardkonfigurationen till att använda NetworkManager och gränssnitten är (något oförklarligt när det gäller Ethernet) inte aktiverade som standard. Detta kan man komma runt vid installationstillfället där man har möjlighet att aktivera nätverkskortet vid huvudskärmen för installationsprogrammet, där installationsprogrammet frågar efter språk/tangentbord/lagringsenheter/mjukvaruinstallation. På denna skärm finns en knapp som heter ”Network & Hostname”. Klicka på den knappen, välj den Ethernet-anslutning som du vill redigera och klicka på ”Off”-knappen i det övre högra hörnet. Om du antar att DHCP är tillgängligt kommer du att se att anslutningen i fråga får en nätverksadress. Om du måste konfigurera nätverksinställningarna för hand trycker du på ”Configure”-knappen, anger de önskade värdena och sparar dem. Du måste förmodligen inaktivera och återaktivera den just konfigurerade nätverksanslutningen för att ändringarna ska träda i kraft. Tryck nu på ”Done” (klar) och så är det klart. Du kan också göra dessa ändringar med NetworkManager (System; Preferences; Network Connections eller högerklicka på den lilla nätverksikonen i meddelandefältet och Edit Connections…) efter att installationen är klar.

Om du inte använder NetworkManager kan du få samma resultat genom att redigera konfigurationsfilen för nätverksgränssnittet ( normalt /etc/sysconfig/network-scripts/ifcfg-eth0 ) och ändra: ONBOOT=no till ONBOOT=yes Vissa konfigurationer verkar också kräva att en rad läggs till: BOOTPROTO=dhcp där en DHCP-inställning är aktuell: BOOTPROTO=static förstås

När det gäller att ”bryta förväntningar”: I exemplet ovan används en ”traditionellt” namngiven nätverksenhet: eth0 Andra enhetsnamn är också möjliga, till exempel: em1 eller p3p1 och liknande. Vare sig man gillar det eller inte, så är denna förändring av tillvägagångssättet när det gäller gränssnittsnamngivning den framtida vägen för Linux. Den har förevisats i uppströms ”testdistribution”. Se även materialet på: Dells rapport och ett blogginlägg från en insider där.

Och vad händer om jag vill ha tillbaka den gamla namngivningen?

Detta är de nödvändiga stegen:

Men jag vill bara att det ska fungera och att jag ska kunna redigera konfigurationsfilerna för hand.

Många installationer kräver inte NetworkManager-verktygets komplexitet och använder istället för hand redigerade konfigurationsfiler. Här är ett exempel på en DHCP-gränssnittskonfiguration utan NetworkManager:

och ett exempel på en konfigurationsfil för ”statisk tilldelning”:

och sedan kan vanliga objekt som värdnamn och DNS-servrar placeras in valfritt:

Informationen där är ”valfri” eftersom en DHCP-server kan dela ut dessa värden. Initscripten kan räkna ut värdnamn och så vidare när det finns en välfylld DNS-miljö, från PTR-poster och liknande, men vissa användare behöver hantera sådana detaljer manuellt. För mer information kan de fullständiga dokumentationsfilerna för initscripts listas på följande sätt:

rpm -qd initscripts 

även i en miljö som saknar läspaketet man manual reading package och dess beroenden.

Hur inaktiverar jag IPv6?

Upstream-medarbetaren Daniel Walsh rekommenderar att man inte inaktiverar ipv6-modulen, eftersom det kan orsaka problem med SELinux och andra komponenter, utan att man lägger till följande i /etc/sysctl.conf:

net.ipv6.conf.all.disable_ipv6 = 1net.ipv6.conf.default.disable_ipv6 = 1

För att inaktivera i det löpande systemet:

echo 1 > /proc/sys/net/ipv6/conf/all/disable_ipv6echo 1 > /proc/sys/net/ipv6/conf/default/disable_ipv6

eller

sysctl -w net.ipv6.conf.all.disable_ipv6=1sysctl -w net.ipv6.conf.default.disable_ipv6=1

Tilläggsanteckning nr 1: Om problem med X-forwarding uppstår på system med IPv6 inaktiverat, redigera /etc/ssh/sshd_config och gör någon av följande ändringar:

(1) Ändra raden

#AddressFamily any

till

AddressFamily inet

(inet is ipv4 only; inet6 is ipv6 only)

eller

(2) Ta bort hashmarkeringen (#) framför raden

#ListenAddress 0.0.0.0

Starta sedan om ssh.

Tilläggsanteckning nr 2: Om problem med att starta postfix uppstår på system med IPv6 inaktiverat, antingen

(1) redigera /etc/postfix/main.cf och kommentera ut localhost-delen av konfigurationen och använd ipv4 loopback.

#inet_interfaces = localhostinet_interfaces = 127.0.0.1

eller

(2) ta bort ipv6 localhost från /etc/hosts .

Varifrån kan jag hämta 32-bitarsversionen?

Den 32-bitarsversionen av CentOS 7 kan hämtas från http://mirror.centos.org/altarch/7/isos/i386/

Vad har ni gjort med ifconfig/netstat?

Verktygen ifconfig och netstat har markerats som föråldrade i man-sidorna för CentOS 5 och 6 i nästan ett decennium, och Redhat har fattat beslut om att inte längre installera net-tools-paketet som standard i CentOS 7. En anledning till att byta är att ifconfig inte visar alla detaljer om ip-adresser som tilldelats gränssnitt – använd ip-kommandot istället. De ersättande verktygen är ss och ip. Om du verkligen verkligen behöver ifconfig och netstat tillbaka kan du yum-installera net-tools.